7 mars 2012

What defines us is how well we rise after falling.


Jag har så många jobbiga tankar i mitt huvud just nu som jag önskar jag kunde skriva här. Men hur mycket jag än vill att min blogg ska vara min dagbok så fungerar det inte riktigt så.. 

Jag känner iaf att jag, min kropp, mitt psyke och självförtroende har tagit nog med skit för ett jävla tag nu. Nu hoppas jag på bättre dagar och ljusare tider. För om det fortsätter så som det gör nu så vet jag inte vad jag ska ta mig till.. 
Några bilder från då jag bodde i lägenheten i stan. Kände mig inte på topp då heller. 



Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Kommentera här tack!