FRAMTIDSPLANER.

nu under julhelgen som har varit så var det några i min släkt som undrade vad jag hade för framtidsplaner och vad som skulle bli av mig. när jag berättade kanske den största planen jag hade, kom jag på att jag kanske inte hade skrivit ut det här på bloggen, så nu kör vi.

jag och mina 3 tjejkompisar har under några månader planerat att vi ska åka till london och jobba efter nästa sommar! först var det tänkt att vi skulle jobba som au pairer men det har vi strykt nu. vi tänker nämligen försöka hitta jobb på en klädaffär, restaurang eller något liknande, egentligen det första jobb vi får.

vi hade tänkt att försöka skaffa jobb INNAN vi åker dit men om det inte funkar så ska vi bara gå runt till olika affärer och fråga ifall de söker någon anställd osv. jag har hört från olika källor att det är väldigt lätt som svensk att få jobb i london eftersom svenskar har så pass bra rykte där. så förhoppningsvis så ska det inte bli några problem med att få jobb, men man vet ju aldrig.

vart vi ska bo är ju också en viktig fråga som vi har diskuterat. först och främst hade vi tänkt att söka boende inom svenska kyrkan i london. sedan när vi tjänat ihop tillräckligt med pengar så kanske vi hyr oss en egen lägenhet och bor där tillsammans.

det är planerat att vi ska vara i london och jobba i ca. 6 månader. det är klart det kan bli ändringar med det, någon av oss kanske inte trivs och åker hem efter 1-2 månader och någon annan kanske trivs superbra och stannar där ett helt år. så enligt mig är den frågan ganska oviss men ca 6 månader är väl tanken.

min familj (speciellt mamma) är väl inte så förtjust i tanken om att jag ska vara borta, i ett annat land i hela 6 månader. alla mina vänner vet nog kanske inte ens om det. men det finns faktiskt inget som kan få mig att ändra mig. jag vill verkligen det här och jag tycker att man ska passa på när man är ung och har nästan all tid i världen. för sedan när man blir äldre så får man kanske annat att tänka på och man har inte samma tid till sådana här saker som man har nu när man är ung. så ta lite risker, våga er ut i världen och få lite erfarenheter utanför sveriges trygga murar, för det är då något som jag och mina 3 vänner hade tänkt. jag är så glad att vi SKA göra det här för jag känner att jag verkligen behöver det. jag älskar känslan att komma till ett helt främmande land/stad och inte känna en enda människa. det är underbart.