Nostalgi

Jag följde med Ingela till hennes sånglektion med sångpedagogen idag. Som vanligt tränar hon sång i Pingstkyrkan i Nordmaling. Och jag har inte varit där sedan i Oktober, samma dag som jag kom hem från England. Ingen visste om att jag och Bea skulle komma hem den dagen. När jag kom hem var det bara några av mina syskon hemma, mamma och Ester var då i Pingstkyrkan och lyssnade på Ingela. Jag kramade om alla där hemma och sedan skjutsade Dagny mig till Pingstkyrkan. När jag klev ur bilen sprang mamma, Ester och Ingela ut, kramade om mig och vi alla grät, grät och grät. Det var en otrolig känsla! Att få komma hem efter 2 månader borta. Jag minns hur dyngig jag kände mig efter att ha sovit på en bänk på Heathrow flygplats och sedan flygit två gånger under dagen. Att då få komma hem till alla man älskar, var helt fantastiskt. Sedan satt vi där inne i Pingstkyrkan och lyssnade på Ingelas ljuva stämma samtidigt som vi grät, skrattade och kramades om vartannat. Var rädd om era nära och kära. 

Birmingham